trolltoka

Nu har jag varit hos barnmorskan. Gick jättebra där alla värden var kanon. Hade lite högt blodtryck men det trodde hon hade att göra med för att jag var så nervös och stressad. Fick iaf prova lyssna efter hjärtat men det var som jag visste redan innan att det inte gick att höra, fostret är ju bara 1.5cm och ligger för långt ner + att jag har ju litegrann kring magen sen innan också. Men hon tyckte med hur jag mår till och från + att jag haft sånna förändringar på brösten å sådära så verkar det bara bra. Fick tid igen 22 juli, dagen före nästa ultraljud. Ska få prova lyssna efter hjärtat igen då. Hon vart så glad för att se mig igen så jag fick en stor kram, kändes riktigt kul! Även om inte hjärtat hördes just nu (vilket är 110% normalt så här tidigt!) så kändes det faktiskt endock ganska bra! Nu vet jag ju att min barnmorska gör vad hon kan för att hjälpa mig och min oro.

Trots att barnmorskan tror så mycket på den här graviditeten så kan jag endock inte slappna av 100% känner jag. Är för lång tid till nästa koll. Urs varför kan man aldrig slappna av ordentligt? Magkänslan säger att det är helt lugnt att det bara är att slappna av, men mitt förflutna säger något helt annat.

Nu ska vi fara å hämta en bättre begagnad TV och även kolla på lite annat.