trolltoka

Prematurernas dag!

Idag, 17 november är dagen då vi uppmärksammar de prematura barn som föds och fötts runt om i världen. Som prematur räknas man fram till vecka 36+6. http://www.prematurdagen.se/

Det här med prematura barn är något som berör mig djupt då våran egen Novah är prematur. När hon föddes 2007 så tillhörde hon gruppen EPT (extremely preterm) I dagsläget så går gränsen "bara" till 26+6 och Novah är född i 28+1. När hon kom för 3 ½ år sen vägde hon 783g och var 31cm. Det var en omvälvande upplevelse och inget jag vill genomgå igen. Har aldrig varit så rädd förut som jag var när vi fick beskedet att hon hade max 24 timmar kvar i livet om hon inte plockades ut. Min moderkaka hade lagt av och hon var väldigt tillväxthämmad (-39%). 10 veckor låg vi inskrivna på neonatalen på NUS. Hon hade en svag grad 1 hjärnblödning (1 är minsta graderingen) och ett litet blåsljud på hjärtat. Alltså inga allvarligare saker. Klarade sig helt och hållet utan respiratorvård. Hade en låg infektion där CRP var upp på 86 tror jag det var, eller om det var 68. Alltså inte heller något allvarligt egentligen.

Idag är hon en frisk och pigg 3 ½ åring, om än lite liten i sin storlek. Men hon har klarat sig helt utan några bestående men. Vi är väldigt lyckligt lottade som hade den turen. Från att ha fått max 24 timmar kvar till att vara

en frisk och kry 3 ½ åring.

Novah när jag såg henne första gången

Novah när jag såg henne första gången

Novah i min famn för första gången, då var hon 2 dygn.

Novahs "bostad"

Hos pappa för första gången

Försöker äta upp pappas finger

Och apropå prematurer så önskar jag mig ett preemie-hjärta i julklapp! Det finns på http://pytteliten.net/.

På torsdag (19/11) är det föreläsning inne i Umeå om förtidigt födda barn. Egentligen skulle jag vilja gå, men helt ärligt så klarar jag inte av det. Det väcker alldeles för mycket minnen och känslor. Kunde inte ens skriva det här inlägget utan att börja gråta för alla minnen. Har än idag, 3 ½ år senare svårt att prata om den tiden riktigt ingående.

Hej min vän.



Förstår att det är känslosamt att prata om det, bara att tänka på det. Så är det för mig när jag tänker på skruttan hur jobbigt det va innan och när hon föddes och ändå va hon ju jätte stor jämfört med din prinsessa så kan föreställa mig hur extra tungt det måste vara för dig min vän.



Du är en stark människa Ida och jag håller av dig enormt trots av vi aldrig har träffats på riktigt.



"Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och att du är älskad för din egen skull FÖR INGEN ANNAN ÄR SOM DU"

Min Ronja vägde exakt lika mycket som din Novah när hon föddes i v 25+1 i våras. Hon är nu snart sex månader (okorr) och storleken nyfödd :)