trolltoka

Hugo sitter och mumsar majskrokar framför brasan. Det är verkligen fredagsmys om något!

Finns ju faktiskt en stor fördel med att Hugo vaknar efter 2 timmar i sin säng och vill somna om bredvid mig; han hjälper till att värma upp sängen så man slipper frysa! Han är så varm och go att ligga bredvid! Hahahaha. Även om jag oftast är frustrerad över att han styr över när jag ska lägga mig så är det ändå ganska mysigt att krypa ner i sängen med varm, gosig bebis. Men jag tror vi båda skulle sova bättre om han sov i egen säng och inte behöva snutta halva natten. Det har gått så länge så jag ger han bröstet på ren automatik på natten utan att direkt vakna. Jag vet helt ärligt inte hur mycket han äter och snuttar på natten, kan vakna till lite lätt ibland, men det är inget jag reflekterar över sen. Det kan hända att han sover hela natten utan att äta, men lika väl så kan han äta jättemycket också...

Asså jag måste ju vara sjuk idag... Först på morgonen en timme röjning av saker, sen efter hugo lagt sig 20min Zumba. Vilade en stund och körde 20min till och nu har jag dessutom dammsugt! Och har ändå hur mycket energi kvar som helst! Tog en godis tidigare idag också utan att tänka mig för, men direkt kom jag på mig själv OCH SPOTTADE UT DEN! I vanliga fall hade jag ätit upp den och tagit en till typ haha. Tror dock detta kommer gå över fort. Imorgon lär jag vara lika trött och omotiverad som vanligt...

Haha så sött! Jag och Hugo satt med en pekbok och så kom det en boll i den, och boll är något han vet vad det är, så när jag pekade på bollen i boken och sa boll så kröp han i väg och hämtade sin favoritboll!

Hugo är heltokig i ost tydligen! Är nu inne på sin tredje skiva! Fast plockmat rent allmänt brukar gå att få i han, även om det brukar bli mycket mat åt katterna också haha.

Det ska vara husman! Igår var jag duktig kvinna och stod och trillade massa köttbullar och vispade ihop gräddsås och kokade potatis till familjen. Ett gäng smörstekta champinjoner blev det till också. Novah åt hyffsat bra (1 potatis, 2 köttbullar) och Hugo åt enormt bra ( 1/2 potatis, 2 köttbullar och sås) för att vara han! Är längesedan jag såg han äta med sådan entusiasm! Eftersom det blev på mycket mat räckte det även till en lunchlåda till Hugo (Novah och Martin med) som han fick nu efter att han sovit ute i vagnen. Han drog i sig halva lådan! Han brukar VÄLDIGT sällan äta mer än en fjärdedels burk mat och nu ätit på här mycket! Hade fyllt en NaturNeslåda med 1 potatis och 4 köttbullar + sås, och han åt alltså halva lådan vilket är samma mängd mat som igår! Så om man ska tro hans smaklökar så ska det tydligen vara helt vanlig, klassisk husmanskost! Och vad är mer klassiskt än mammas köttbullar, gräddsås och kokt potatis?

Nyss var denna busmannen på golvet. Nu är han i soffan. Hur han kom dit det vet jag inte mer än att han på något vänster klättrade upp själv. Egentligen borde jag vara jättestolt över det, och visst det är jag väl egentligen. Men mest är jag förfasad över hur fort han rasar fram i utvecklingen och hur fort tiden går. Det står inte på förrän han går själv heller nu, bara idag har han släppt taget och stått minst 5sekunder utan minsta stöd, två gånger. Busmannen börjar bli stor helt enkelt. 2 1/2månad till och han blir hela 1 år!

Mammas duktiga tjejen hjälpte till att laga mat igår. Hon skar grönsakerna så stekte jag köttfärsen. Hon är så duktig på att hjälpa till i köket så! Är så kul att laga mat och baka med henne. Idag ska hon få rulla köttbullar med mig :-)

Måste ju säga att jag egentligen är väldigt lyckligt lottad. Jag har två fantastiskt vackra, underbara barn, en sambo som älskar mig för den jag är och är en underbar far till våra barn, tak över huvudet och mat på bordet. Det är det ju faktiskt inte alla som har. Men min absoluta lycka är ju faktiskt våra barn, finns inget som skänker mig så mycket lycka i livet som barnen. Är fantastiskt hur mycket lycka som ryms i en, fast ibland känns det ju även som om man ska spricka av lycka. Tror man ska försöka vara tacksam över vad man har istället för att må dåligt över det man inte har, försöka hitta de där små ljusglimtarna som gör livet värt att leva. Jag vet iaf att det som lyser upp mitt liv och gör livet värt att leva är min familj, utan tvekan!

Hugobugobus busar i mammas och pappas säng på morgonen. Först en timmes mys sen en stund bus. Bra start på morgonen för både barn och mor :-)

Fränt! Hugo går ju och lägger sig vid 19.30-20 på kvällen och somnar i sin säng. Någon gång ibland så vaknar han till innan jag gått och lagt mig och då vill han få äta och somna om bredvid mamma (vilket jag kan förstå eftersom jag är så himla gosig Hihi). Han har aldrig somnat om själv i sin säng om han gråtit när han vaknade! Förrän idag... Satt i soffan och tog det lugnt efter att han hade blivit nattad strax före 20. Vid 21 så hörde jag att han vaknade och blev ledsen, men avvaktade med att gå in och efter en kort stund somnade han om helt själv! Det var fränt! Nu vaknade han förvisso strax efter att jag lagt mig i sängen nu vid 22.30, men det är den tiden han brukar vakna och vilja komma upp och sova bredvid mig istället så det var okej.

Blaha vilken dag! Tror Novah börjar komma in i sin 3års trots... Det tjatas, gnälls och grinas över minsta lilla. Bara att få henne i ordning för att gå ut tar en halvtimmes tjafs med konstant gnäll med ord som "kan inte" "går inte". Man tappar lusten att försöka hitta på något kul ganska mycket då... Sen när vi väl kommer ut så låter det bara "orkar inte" "kallt" "kladdigt" "kan inte". Är så jag börjat fundera på vad jag gjort för fel i hennes uppfostran. Hur gör man för att orka med och inte bli komplett galen? Hur gör man för att hålla gnistan uppe för att fortsätta traggla med att hitta på saker att göra med en treåring som inte vill göra något? Hur får man tiden att räcka till med en bebis som hittar på sattyg direkt när man vänder bort blicken, en treåring som är i väldigt behov av uppmärksamhet och dessutom ett hushåll som måste skötas? Hur får man energin att räcka till när man inte får sova ordentligt på natten? Just nu känns frågorna fler än svaren... Är totalt energislut och omotiverad till allt just nu. Viktnedgången går på skit också efter helgens fuskande, har varit jättesvårt att komma in på rätt spår igen, är totalt omotiverad till det också. Just nu känns det som att man är dömd till att vara tjock och se ut som en valross i allt man tar på sig... Även om jag egentligen vet att det hänger på mig själv att göra något åt det... Men hur ska jag få energin att räcka till det också? BLÄ!!!

Bara för att jag skrev som jag skrev nyss så har han under en timmes tid vaknat 2ggr, vilket aldrig hänt sen han började somna i egen säng. Mamma lycklig? Inte alls... Speciellt inte när det är tisdag och House på tv. Men sådär är det jämt när det är något jag verkligen vill se. För varför ska mamma få ta det lugnt på kvällen och titta på tv? Det är väl dumt när man kan ligga i sängen med en Hugo fastklistrad vid bröstet? Eller hur var det egentligen? När ska man som mamma få tid till att vara trött, slutkörd, ha huvudvärk och bara få ta det lugnt? Eller just ja... Jag glömde bort att möjligheten till det försvann i samma veva som man blev mamma ;-) Men när barnen är på gott humör och glada (vilket inte allt för ofta sker att dom är det samtidigt) så blåser allt sånt bort på en gång, iaf för en stund...